Kapitel 5 - Such a fool, What's up
Jag lyssnade noggrannare.
I would walk through the desert I would walk down the isle
I would swim all the oceans just to see you smile
Whatever it takes is fine
Oh oh oooh oh so put your hands up
Oh oh oooh oh coz it's a stand up
And I won't be leaving 'til I've finished stealing every piece of your heart
Every piece of your heart
Jag var helt säker - det var min röst jag hörde.
Jag kände igen låten från när jag spelade den tidigare under kvällen, i väntan på att Olof och Iza skulle komma hem. Då gick det upp ett ljus för mig...
„Safira!“
Iza hyschade irriterat åt mig. Jag himlade med ögonen och spände dem istället i Safira. Hon log ondskefullt. Hon hade spelat in mig. Det förklarade ju saken. Hon hade säkert laddat upp den på youtube, och nu satt hon och lyssnade på den samtidigt som hon kollade på twitcamen. Jag andades ut. Då var det bara att hoppas att inte för många skulle se den då...
Jag kollade på flikarna som Safira hade uppe. Twitcamen... Facebook... Twitter... men inget youtube. Jag kliade mig i huvudet. Var kom det ifrån då? Precis när jag tänkte fråga henne avbröts sången, och en annan röst - som konstigt nog inte hade sagt något under hela låten - hördes igen. Nämligen Zayns.
„Wow, that girl has a really great voice!“
Vänta, Va?
„Thank you...“ Han letade med ögonen över skärmen. Jag kunde inte andas. Pratade han om mig!? Zayn verkade hitta vad han letade efter. „... @Safira_swag! Your friend is really talented!“
Jag blev nästan bedövad av Safiras glädjetjut brevid mig. Iza och Olof kollade argt på oss, medan Simon bara satt i soffan, fortfarande med ögonen fästa på mobilen han hade i handen. Han verkade vara van vid det här.
„Vad är det??“
Iza hade pausat filmen, och satt nu och kollade med irriterad blick på oss. Safira bara hyschade åt henne, och visade åt mig att vända uppmärksamheten mot datorn. Hon pekade på chattrutan, och jag såg hur många redan hade kommenterat:
„She’s great! Do you know her twittername?“
„Beautiful!“
„Love it... what’s her name? I wanna follow her on twitter!“
„She is good. But why don’t you check out my cover of WMYB instead?“
„This sucks“
Jag försökte att ignorera den sista kommentaren - de flesta var ju ändå snälla. Jag såg hur Zayn for med blicken över skärmen, för att sedan snabbt låta fingrarna smattra mot tangentbordet. Några sekunder senare lyste Safiras mobil upp. Jag såg hur hon for med ögonen över skärmen, och hur hon sedan slog handen för munnen, för att hejda det skrik som slank ur hennes strupe. Hon visade mobilen för mig.
Mention from @zaynmalik: „@safira_swag hey love. What’s your friends name? xx“
Jag såg hur hon bet sig i läppen för att inte skrika rakt ut, när hon med darrande händer tog upp mobilen och låste upp den, innan hon gick in på twitter. Sidan med mentions kom upp automatiskt. Hon tryckte på Zayns - ja, Zayns - tweet till henne, och tvekade kort innan hon började skriva.
„@zaynmalik OMG OMG OMG YOU TWEETED ME!!!“
Hon andades ett djupt andetag, strök det och började om.
„@zaynmalik her twittername is @mel_holly95 :) Love you<3 xx“
Hon tryckte på skicka, och andades ännu ett djupt andetag, innan hon låste mobilen och lät den landa i knät. Jag insåg plötsligt att jag hade hållit andan hur länge som helst, och drog också ett djupt andetag, vilket ledde till att jag började hosta som en galning. Som tur var lyckades jag få stopp på det ganska snabbt. Jag torkade bort några tårar som hade lyckats ta sig fram, och vände sedan blicken mot Zayn. Han hade blicken fäst på datorn - antagligen för att kolla sina mentions. Man såg hur hans ögon vandrade upp och ner, ibland skakade han på huvudet. Plötsligt stannade hans ögon till, och ett stort leende smög sig upp på hans läppar.
Några klickljud hördes, innan han lutade sig tillbaka, och vände blicken mot kameran igen, med ett belåtet leende på läpparna.
„So, apparently this girls name is Melanie.“ Han gjorde en kort paus. „Melanie Holly.“
