Kapitel 10 - One less lonely girl, Justin Bieber
Jag hörde hur något prasslade på andra sidan luren.
„Yes, of course! I’ve got some free days, so it’s all cool! Should we say the same place as today?“
Jag kunde nästan höra hur han flinade genom telefonen.
„Yeah, sure, let’s bump into eachother in the doorway!“
Han kunde höra hur han skrattade åt mitt entusiastiska tonfall. Alyssa däremot kollade på mig som om jag var dum i huvudet. Jag lade mig ner i gräset och återgick till att koncentrera mig på samtalet. Min kusin följde mig med blicken.
„Just joking. What time shall we meet?“
Jag låg på min säng i gästrummet hemma hos mina kusiner och stirrade på telefonen. Klockan var ungefär halv tio, och Austin hade dragit iväg till fotbollsträningen redan efter frukost. Jag var glad att jag kunde ta en paus från allt det där ett tag. Jag menar, jag älskade fotbollen, men ibland kunde det bli för mycket under högsäsongen, med tre träningar i veckan plus en och annan match.
Alyssa var och duschade, och jag hade inget att göra, så jag pillade omkring lite på telefonen i brist på annat. Utan att egentligen veta vad jag gjorde provade jag en massa sifferkombinationer där man skulle skriva in koden. Eftersom jag inte tänkte särskilt medvetet blev jag väldigt förvånad när jag plötsligt råkade låsa upp telefonen. Jag kollade på siffrorna jag hade knappat in.
1234
Jag skrattade lätt. Kreativ kille. I samma stund knackade det på dörren, och Alyssa klev in med en handduk om håret. Jag log mot henne.
„Morning sleepyhead. You look like a wet cat.“
Hon ignorerade mig.
„What’re you doing?“
Jag höll upp mobilen.
„Just found out the password for this one.“
Det fick fart på henne. Hon kastade sig mot mig, och landade bredvid mig på sängen. Handduken flög av i farten, men hon verkade inte bry sig om att min säng blev blöt.
„Ohmygosh! Is he hot?“
Jag skrattade.
„I don’t really remember how he looks. You know, I left right after we bumped into eachother.“
Hon slog sig för pannan.
„Check his pictures, dumbass!“
Det hade jag inte tänkt på. Han hade säkert bilder på sig själv på sin telefon. Men var det verkligen rätt? Det var ju ändå hans privata saker. Jag tvekade.
„But...“
„Otherwise I’ll do it!“
Jag suckade.
„Okay.“
Jag klickade på foto-appen, och Alyssa flyttade närmare för att se bättre. Ett antal bilder kom upp, och jag såg att det gick att scrolla ner en ganska bra bit till. Ett styng av dåligt samvete trängde in i mina tankar, men jag föste snabbt bort det. Mina ögon vandrade över bildminiatyrerna.
„Just click on someone!“, kommenderade Alyssa.
Jag klickade på den första bilden - och fick än en gång se den blonda killen som även fanns att se på skärmsläckaren. Jag hörde Alyssa sucka lyckligt bredvid mig.
„Ohmy, I already love him. But that’s not him right?“
Jag skakade på huvudet.
„No. He had brown, curly hair. Not blond.“
Hon vände sig mot mig, och pekade med ett triumferande leende på mig.
„Ha! You remember him! I knew it!“
Jag skrattade.
„Chill, Lyss!“
Jag fortsatte bläddra vidare - de flesta bilder bestod av antingen helt random saker, eller andra personer. Men det fanns ingen på honom. Vi hade tagit oss igenom tvåhundrafyra bilder, när jag äntligen fick se de bekanta bruna ögonen. Min första reaktion var att bli helt stum. Jag hade inte haft tid att fästa särskilt mycket tid på att kolla hur han såg ut igår, men nu när jag hade det kunde jag inte förneka att han såg väldigt bra ut. Jag rös lätt, och kom på mig själv med att bara sitta och stirra på honom. Jag tog mig samman, och gav upp ett glädjetjut.
„That’s him!“
Alyssa, som hade tröttnat på att kolla på bilder på gräs och tår, verkade inte höra mig.
„Lyss!“
Hon vände upp huvudet och kollade på mig.
„What?“
„I found him!“
Hon flög upp.
„Where!?“
Jag pekade på telefonen. Jo, det var definitivt han. Jag skulle ha känt igen hans bruna lockar var som helst. Alyssa busvisslade lätt.
„Good job, little cousin.“
Jag fnös och puttade till henne med armen.
„What? Just telling the truth.“
„Yeah, yeah.“
Hon kollade på honom i några sekunder till, men ställde sig sen upp. Hon flinade mot mig.
„He’s superhandsome, but I think I still prefer the blond one. No offense, Mel.“
Jag skrattade, och skakade på huvudet åt min smått galna kusin.
„Anyway, you have a date in two hours, you have to get ready!“
Jag kollade på klockan. Tio. Om två timmar skulle jag vara vid Starbucks för att ge tillbaka telefonen - och få tillbaka min egen. Jag räknade med att det skulle ta kanske en halvtimme att ta mig in till stan, så då hade jag en och en halv timme kvar hemma. Jag satte i händerna i sängkanten och sköt mig uppåt.
„I think I’m gonna have a shower.“
„Can I do your hair and pick you an outfit afterwards?“
Hon log stort och bedjande. Jag log tillbaka.
„Sure.“
